Ontopica

Ångest, ångest och ångest. Är det så här vuxenlivet ska vara eller? Fasen vad tråkigt det är när man är helt omotiverad och splittrad i sina tankar om vad det är man verkligen vill. Önskar nästan att någon annan avgjorde mina livsavgörande val här i livet, för jag blir aldrig nöjd när det är jag själv som väljer! Jag hatar att ha val, vilket jag själv tycker är fruktansvärt konstigt eftersom alla andra människor älskar att få avgöra vad det är dem ska göra. Varför är jag annorlunda? Mycket handlar om mina val när det kommer till yrke och studier. I bland känner jag mig jätte rätt i det facket jag har valt att stå i men samtidigt känns det någonstans i mig att detta är totalt fel och att det inte alls är det här jag ska göra. Jag befinner mig just nu ute på 5 veckors praktik i en förskoleklass och det är ju faktiskt nu man ska känna att man är rätt! Varför gör jag inte det? Ska jag inte bli lärare? Vad ska jag välja för specialisering? Drama? Jag vet inte, och det gör mig tokig! Jag vet inte vad jag vill göra det frivilliga halvåret där vi själva får välja en kurs vi vill läsa. Inget känns rätt?! Känner inte jag mig själv? Vem är jag? Ja listan kan göras otroligt lång.. 2 år kvar att läsa, hoppa av eller stanna kvar?

Yihoo?

I dag hade jag egentligen en föreläsning mellan 08:30-12:00 men eftersom jag som vanligt lyckats dra åt mig en super dunder förkylning så blev det inte så. I stället ligger jag hemma och tycker synd om mig själv.. Tror inte att det på något sätt hjälper dock! Har faktiskt lite dåligt samvete för att ha missat lektionen i dag, den hade varit behövd. Det snackas pragmantik, fenomologi och hundra andra saker som är svåra att förstå. Men efersom jag nu missade föreläsningen i dag får jag väl på något sätt läsa mig till det i böckerna, lycka till säger jag till mig själv!

Helgen var iaf händelserik. Jag, Simon, Tobbe och Lelle var i Växjö och "partade" till det lite. Resan fram och tillbaka i bilen gick bra och de 10 milen dit var skit kul! Nu tänker jag laga lite lunch och dricka lite kaffe :) 


 

Tjoho Söndags morgon! Hade väl varit smart att ställa om klockan för jag vaknade lite tidigare än vanligt om man säger så.. Dumt dumt... Om några timmar är det utflykt som gäller, jag är nästan färdig för att åka! Skönt att inte behöva stressa..

Nu hoppas jag att tiden går fort framöver, orkar inte vänta längre!!

Onsdags morgon, riktigt skönt för jag är ledig. Trots detta ska jag tvätta halva dagen fast det behövs tro mig! Ska bli skönt att få det gjort faktiskt.. I går hade jag ju en hemtenta, det kändes helt okej när jag hade skickat in den. Och hela den här grejjen med skolan håller nog på att släppa.  Jag tror det blir bra i slutändan, allt blir vad man gör det. Yrket i sig är faktiskt mer än att bara passa barn som många säkert tror. Men men, tvätta vad det :)

Jag är så himla negativ numera.. Stundvis under dagen är allt så bra som det bara kan bli men sen deppar jag i hop. Jag fattar inte. Tror jag har brist på något i kroppen alltså.. Tycker inte det är rättvist att jag ska behöva må så här, kan låta hur ego som helst men så är det. Jag är så fruktansvärt trött HELA TIDEN. Det är jobbigt att må så här och inte veta varför man mår som man gör. Det känns som om det hade varit lättare om någon sagt varför.

I torsdags var jag i Ullared, dagen var helt great! Alla tankar och problem bara försvann, i alla fall för en stund. Det var himla skönt att komma i väg och bara få tänka på annat.
Det värsta är att ångesten kommer tillbaka förr eller senare..
Usch och fy så negativ jag låter, hittar alltid något att klaga på!
Fan min drömvärld bygger på att man har en egen lägenhet, ett jobb ( hyffsad god ekonomi ) och kärlek från sin man :)
Önskar att jag någon gång kommer få känna mig 100% nöjd med min tillvaro och mitt liv.
Nu till slut klämmen som har lite med allt att göra.. Tror inte att det är meningen att jag ska bli förskollärare egentligen.
Allt har börjat kännas fel! Det är inte rätt utbildning för mig, jag kommer tröttna så på yrket! Kan inte se mig själv sitta på ett dagis! Så skrattretande att jag aldrig kommer kunna lista ut vad det är jag vill göra! Fan vad avundsjuk jag är på folk som redan tidigt vet vad dem vill utbilda sig till/ jobba med! Jävla lyckostar allihopa!

Jag hoppas verkligen att alla mina konstiga funderingar kommer försvinna eller att jag kommer lyckas komma fram till ett vettigt beslut! Jag behöver komma fram till det, på ett eller annat sätt.. Det absoult värsta med allt är att ingen kan berätta för mig vad som är rätt eller fel för mig, allt hänger på mig!

Kom nyss hem från skolan, har haft ett seminarium nu på morgonen som gick snabbt. Så nu har jag lite rast. Börjar klockan 1 igen med en föreläsning om sekretess. Riktigt svårt ämne vill jag lova, kurslitteraturen till det här ämnet är inte att leka med. Försökte läsa lite igår men jag förstod nada, så förhoppningsvis klarnas det väl upp på föreläsningen. Den är ändå 3 timmar lång så något vettigt måste väl komma fram.
 
Det var kämpigt att gå upp vid klockan 7 i morse, är så trött om eftermiddagarna, kvällarna och mornarna. Aldrig varit så här trött 24/7 som jag är nu för tiden. Orkar inte göra något när man kommer hem och går och lägger mig hur tidigt som helst. Mycket som har förändrats sen skolan började och värre kommer det väl att bli. Jag tittar inte på vad vi ska göra längre fram, jag lovar att ångesten bara bubblar fram. Försöker ta varje dag som den kommer.